Försäkringskassan håller mig gisslan

Jaha. Då var det klart. Assistansen blir indragen. Knappt två timmar om dagen. Men jag är van vid att kunna gå på toa när jag vill. Dricka te när jag vill. Äta när jag vill. Gå och lägga mig när jag vill. Gå upp när jag vill. Kunna vända mig när jag vill. Hämta posten, gå ut med soporna, träffa familj och vänner, jobba, ja typ LEVA som jag vill och när jag vill. Nu ska jag sitta och stirra ut i intet i två timmar. Får be till högre makter om att jag inte tappar telefonen eller dörröppnaren under tiden för då är det kört. Får hoppas att jag planerat mina mat, sömn och kli på näsan behov ordentligt så att jag klarar mig i två timmar. Hur ofta under en dag sker det att man bara sitter och inte gör någonting under dan? För mig aldrig! Jag ligger inte ens still så länge i sängen utan att behöva vända på mig.
När ska jag sluta leva? Mitt i natten? När jag gått och lagt mig? När jag vaknat? Mitt på dagen? När?

När i hel-ete sitter ni på försäkringskassan och inte gör någonting?

Varför är två timmar så farligt? Det är det kanske inte egentligen. Kan ju se det som rehabiiitering för den obotliga arbetoholicen. Eller som en skön vila. Kanske en på förmiddagen och en på eftermiddagen? Vem vet det kanske kan vara nyttigt för mig. Men jag anser med en idiots envishet att jag har rätten att bestämma detta själv!
2 timmar. 2 timmar. Ca 45 timmar i månaden. Avrundat 2 dygn i månaden. 2 dygn som jag inte har rätt att pissa, skita, äta, sova, sitta, klä mig, tvätta mig och ännu mindre vara syster, sambo, dotter, arbetsgivare, barnvakt, arbetstagare, medborgare, förening och kultur människa. Frihetens tid är förbi. Snåla vindar blåser i vårt land. En social demokratisk regering har bestämt att jag är för svag för detta samhälle. Jag får existera på nåder. Egentligen borde jag inte existera alls. Jag kostar för mycket. Jag bidrar för lite. Sverigedemokraterna är iallafall öppna med att de inte tycker jag ska belasta samhället. Sossarna ler, vänder mig ryggen i tystnad och går. Ett arbetarparti var de en gång kända som. Nu vet i f-n vad de står för? Inte för trygghet, stabilitet och medmänsklighet iallafall. Att jag betalar skatt i Sverige struntar de i. Att jag heltidsanställer minst 5 personer året om struntar de i. Att jag kan studera, jobba och resa för att minska sjukhuskostnader struntar de i. Att jag driver verksamheter som betalar skatt struntar de i. De ser bara belastningen.

De drar in timmar inte pga att de anser att jag är friskare, starkare eller bättre. Nej det är för att jag blivit sambo. Enligt sambolagen lyder vi under maka/make ansvar enligt dem. Att min sambo reser mycket i arbetet, pendlar till Stockholm och andra städer och inte är hemma en vecka i månaden struntade de i. De tror ändå att vi äter middag tillsammans och då får jag inga timmar för att kunna äta. Att jag ibland själv vill gå på stan och uträtta ärenden utan min kära sambo. Det struntar de i för de tror att bor man under samma tak så gör man sådant 50/50. Att jag har körkort och inte han struntar man fullständigt i när det gäller tillexempel storhandling. Vi är ju nu sambo och då gör vi det varannan gång. Jag har inte längre rätt att följa med eller när han är borta göra det själv. För gott folk! Jag har inte rätt till ett självständigt liv längre! Jag har blivit sambo och då avsäger man på automatik sin frihet att bestämma över sin tid som en vuxen människa.

1 Anonym:

skriven

Fina, fina vännen det är överjävligt det som händer dig, händer många, händer Sverige. Myndighetsmakt och politiker som varken vill eller kan förstå.