Vasaloppet/Mammaloppet

Vasaloppet hade premiär 1922 och sägs genomföras till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge 19521. Vasaloppet genomförs den första söndagen i mars varje år och är 90 kilometer långt. Går från Sälen till Mora. Drygt 20 000 åkare tar sig fram på snön under veckan. Vid Vasaloppets mål väntar en kranskulla, och sedan1998 i Tjejvasans mål en kransmas, för att hänga en segerkrans kring halsen på den segrande i respektive tävling. För att få bli kranskulla respektive kransmas måste vissa villkor vara uppfyllda:
- Personen måste vara dalkulla respektive dalkarl och ogift.
- Personen måste ha idrottsliga meriter, antingen egna eller inom den närmaste familjen.
- Den tredje klausulen säger att om något av de två första villkoren ej är uppfyllda, räcker det att vara "käck och grann".

Enligt en tradition sedan 1958 serveras Ekströms blåbärssoppa vid kontrollerna längs spåret och det brukar konsumeras omkring 55,000 liter under veckan.

Så varför denna historielektion? Min lilla mamma har idag åkt Vasaloppets Öppet Spår för tredje gången. Förrutom 3 genomförda Öppet Spår har hon även provat på Vasaloppet, HalvVasan 1 gång och TjejVasan 4 gånger. Hon har sprungit Stockholm Maraton, cyklat Vättern Runt, sprungit Lidingöloppet, simmat Vansbrosimmet och sprungit New York maraton. Detta har gett henne lite muskler och kondis, några medaljer, inte ett utan TVÅ Klassikerdiplom, en jäkla massa träningsvärk och framför allt beundran av oss som tycker det är ansträngande att följa loppet framför dator/tv skärmen. Denna gång slog hon eget personliga på 9 timmar 26 minuter och 34 sekunder!

Grattis mammsen (i mitten), starkt jobbat!

Från kristall till sten

För två veckor sedan såg marken under balkongen ut så här. Fyllt av minnen från människors fysiska framfart. Nu är minnena bortrunna och kvar finns bara naturens minnen. Trädäcket med småstenen påminner om hur det såg ut innan de kalla snökristallerna.



Samtidigt tittar solen fram och balkongen får sig en genomgång. Gamla krukor slängs ut utan empati och fröpåsarna plockas fram för att brutalt tryckas ner i den knappt tinade jorden. På några sekunder kommer katten farande för att inspektera. Vad flyttas på? Var är kattgräset? Inget får glömmas eller byta plats, då blir det oordning. Katten har svårt för förändringar!

Bakom molnen skiner solen

När vädret är som gråast, kallast och tråkigast försöker jag tänka - Ja ja men bakom molnen skiner faktiskt solen. Den finns där även om jag inte ser den just nu och bara väntar på att få sprida sina varma strålar på just mig. Det är bara en tidsfråga innan den kommer fram. Jag har tappat bort den tanken på sistonde men helgen har gjort att jag blivit påminnd om den igen. Först pratade jag med en vän som sa (något förenklat) när jag tänker på dig tänker jag på att sätta guldkant på vardagen. Om det så är ett sms, en bulle, en fågel som kvittrar förbi eller bara att det inte är en katastrofdag kvittar. Förmågan att ta fram det lilla enkla i vardagen som gör att den glimmar till. Tror att man säger "Varje moln har en silverkant".

Sen träffade jag en vän som jag inte sett på flera år men tänkt mycket på sista tiden. Då kom tanken tillbaka - ja den finns där även om jag inte alltid ser den!

Kommer inte ihåg :-)

Hittade denna dikt i mina anteckningarna. Det lustiga är att jag kommer inte ihåg vad jag kände eller tänkte när jag skrev den. Jag minns att jag skrivit den :-) men det var någon gång i somras. Lämnar den därför för fri tolkning. 

Stel som en pinne
av "Hur det var?" Har jag inget minne.

Kan bara referera till mitt sinne.
Som är stelt som en pinne.

Hur ska jag finna "Hur det var?"
När det inte finns något svar.

Det enda som finns kvar.
Är ett minne av mitt sinne.

Minne som kommer i par.
Som en bro finns minnet till det kvar.

Det var väl bra... Tror jag.
utan att egentligen minnas om det var ett minne av välbehag.

Lugna veckan

Denna veckan har hittills varit väldigt lugn och behaglig. Idag var jag på besök på gamla jobbet. Det har hänt så mycket eller så lite sedan jag slutade där. Det känns konstigt för jag känner mig väldigt hemma där men samtidigt finns inte min plats kvar. Imorgon ska jag till kommunala handikapprådet och presentera den förening jag är ordförande i. Det ser jag fram emot.

Alla våra hjärtans dag!

Jag gillar sånna här dagar. Jag vet att man ska uppskatta varandra i vardagen också men det är lättare sagt än gjort tycker jag. Det är så lätt att ta varandra för givet, vardagen rullar på och ena dagen avlöser den andra. Hur många säger: Stopp - jag vill uppvakta dig och säga att jag uppskattar dig! Skulle tro att det sker för sällan. Många jag känner är duktiga på att "se" varandra och de runt omkring mig men jag gillar dagar som Alla hjärtans dag för det ger mig ytterligare ett tillfälle att säga: Hej! Jag älskar dig och den du är!

Strunta i blommorna, chokladen och allt som har med shopping att göra för det är faktiskt inte det som det handlar om. Ge en kram, en extra blick, ett leende för mer behöver inte vi människor för att känna oss sedda och speciella.

Så till er där ute. Puss, blink, blink och ett stort leende till just Dig just idag!

Party

I helgen var jag på fest. Jag fick äran att bidra till tapasbordet och gjorde tortellini med lax/kräftfyllning och räk/chilli sallad. Till efterrätt gjorde jag pannacotta i två varianter - en med kaffesmak och vanilj/whiskey, den andra med vanilj/whiskey och vitchoklad på toppen. All mat var jätte god.

Vi fick även testa doftlåda. Vi fick doftstickor som man brukar spruta parfym på men dessa var sprutade med andra dofter. Vi fick dofter som vanilj, smörkola, nyklippt gräs och mullig jord :o). Den var inte lätt att gissa jorden kan jag säga. Men kul var det.

Bjuder på lite bilder också.

Hamilton, En enkel till Antibes och Simon och ekarna

Jag har sett lite filmer - Hamilton, En enkel till Antibes och Simon och ekarna.
Jag var lite tagen efter att ha sett Hamilton för jag tyckte fotot var så vackert! Kamerans placering, linserna och scenerna. Väldigt vackert. Vet inte ens om jag måste nämna att det är Persbrandt som spelar Hamilton :o) Tror de flesta har koll på det.


Någon dag senare såg jag En enkel till Antibes. Jag förstår att Sven-Bertil fick Guldbagge för bästa manliga huvudroll. Han var verkligen bra. Jag kände nog att jag var lite ung för att vara den optimala publiken. Kan ha varit för att resten av salong var fylld med extremt mycket "mognare" människor än jag. Den var absolut söt, rolig, tänkvärd och med djup men inte den WOW effekten som jag trodde att jag skulle få.


Simon och ekarna... Ja. Blir lite tårögd bara av att prata om den. Fantastisk film. Första gången som jag verkligen la märke till filmmusiken och den vill jag köpa om den kommer ut. Återigen var fotot fantastiskt! Underbara bilder! Jag såg filmen tillsammans med en som inte hade läst boken och just då önskade jag att jag inte läst den. Att få lära känna karaktärerna för första gången. Att inte veta vad som händer bakom hörnet. Men jag ska läsa om boken då jag nu tycker att filmen faktiskt vinner med hästlängder.