Nytt

Ny dag att se fram emot. Ny fredag. Nya utmaningar och nya nöjen. Nya diskussioner, utveckling och spännande möten. Jag jobbar på temat nytt denna vecka.
 
 

Mitt happy place

Ligger i sängen efter att ha sett Guldbaggegalan och haft en oförskämt bra dag. Ett litet lätt möte sen blev jag och syster bjuden på lunch av andra systern. Hängde lite med syrrorna innan jag åkte hem och pulade lite mer på en lampa jag håller på med. Har mest funderat på var alla funderingar tagit vägen. 

Nästan så att det känns tomt i skallen. Letar bakom varje veck efter nästa grej. Känns som att läget är under kontroll men det känns lite för lätt för att vara sant. Istället för att gå runt och vänta på nästa smäll njuter jag av tystnaden och lugnet. 

Jag är väl helt enkelt i mitt happy place. :)

Stabil och stark

 
Efter ett hett bad sitter jag nu här med tangenterna i knät. Jag känner ett lugn idag, en frid i mitt inre. Känner mig stadig och stark.
Efter boklanseringen i onsdags har känslan bara växt. Jag känner en genuin glädje och lätthet över att vara människa. Vi är så enkla i all vår komplexitet. Vi är så varma, sköra, ljusa och sökande. Vackra och sårbara och ändå så starka, sega och kämpande varelser.
 
Jag har så mycket roligt att vara tacksam över och så mycket härligt att se fram emot. Det är bara lätta tankar idag. Och det är väl sånna här dagar som jag försöker gjuta in känslan i grunden så att jag har lite att ta av när det är tyngre.
 
Idag känner jag mig rörd, ödmjuk och lyckligt lottad över att ha så många engagerade, stöttande och kärleksfulla människor i mitt liv. Kärlek till er och alla andra där ute!

Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk

Haft så extremt ont i nacke och axlar denna vecka vilket gjort att allt gjorts under tvång. Utan någon innerlig glädje. Mer måste-göra inställning. 

Samtidigt har så mycket roligt hänt denna vecka. 

Resan verkar nu helt förberedd och nu kan jag bara vänta och njuta av att snart far jag. :)

Boken kom idag! Boken som jag och 18 andra skrivit tillsammans med några nyckelpersoner. Den är fin! Redan helt sönderfingrad i kanterna för varje gång jag passerat den klappat lite på den. Bläddrat. Tvångsmässigt tagit upp den för att kolla att den är på riktigt. Den har inte försvunnit i intet. 
Ska bli så skoj att träffa personer på lanseringen som jag inte sett på så länge. Få ett ansikte på de övriga som är med i boken. Jag har bara sett deras namn än så länge. Och på riktigt förstå att den är här! Efter ett års hårt arbete. 


Vissa, andra och en del

Vissa är påtagliga, andra inte. 

Vissa tycker, andra tänker.

En del ger plats, andra tar. 

En del tycker om andra, vissa tycker om sig själva. 

Vissa pratar, andra lyssnar.

Vi (en del, andra och vissa) behövs för att skapa balans. 

Du behövs för att du är precis som du är!
Jag behövs för att jag är precis som jag är!
Ändå är... harkel... Ändå kan livet bestå av ständiga påtryckningar, krav på förändring och anpassning.

Visst är livet fascinerande. Spännande. Och alldeles alldeles underbart!

Nu syns ljuset



Here comes the sun. 

Värken lättar som fåglar från mina axlar. Den ömmande kroppen påminner mig mer om en luftballong än ett betongankare. Jag flyger i sinnet, svävar med kroppen. Blickar framåt. Sveper i tanken. Lyfter hakan och ser den vackra horisonten. Nu börjar idéer växa och bli spännande. Kreativiteten och kliet i fingrarna blir allt svårare att tygla. Jag vill mer. Mycket mer. Träffas. Uppleva och upplevas. Synas och ta plats. Jag undviker inte längre de dystra tidningarna utan suger i mig omvärlden för att se var jag ska lägga in min stöt. Människan är god och vill väl oavsett hur många som försöker motbevisa det. 

Vi vill förstå varandra. Tycka om varandra. Vi vill söka tryggheten i gemenskapen och glädjas åt varandras närhet. Vi vill hjälpa den i nöd. Vi vill värna om varandras välfärd. Framförallt vill vi älska och älskas. 

Jag tror bara att vi glömmer bort det lite ibland. Vi behöver bli påminda. Och påminda igen. Och igen. Och igen. Nästa gång kanske jag behöver påminnas! 

10 jan

10 dagar in på nya året. Det har varit ett fantastiskt slut på året och en kanon start. Idag är första dagen jag känner mig lite nere och det beror helt och hållet på att kroppen ömmar. Det gör också att jag plötsligt ser det jag inte orkar, inte kan eller har möjlighet till att göra i vår fina lilla värld. Måste konstant påminna mig om att det går över. Det är bara idag. Sov. Vila. Och framför allt stoppa i dig nåt i magen. Att ignorera dessa tre saker är som självplågeri och gör att det inte går över lika snabbt. 

Snart är det en ny dag! :)

Fredagsmys

Denna fredagsmys består av en skål med chips, en underbar grapefruktjuice, Revenge (tv-serie) i bakgrunden och massa mailande och schemaläggning. Reflekterar mindre över att jag sitter och jobbar utan njuter mer av det lugnet som infinner sig när ingen annan jobbar. Då får jag jobba ifred :)