Måndag

Idag kom "dem" och gjorde två års besiktning på lägenheten. Det känns verkligen inte som att jag har bott här i två år. Även om det känns som att tiden har gått fort så känns det inte som två år. Allt gick bra, mest för att vi faktiskt inte hade så mycket att anmärka på.

 

Jag hade utbildning med assistenterna igår. Mycket intressant och bra diskussioner. Temat denna utbildning var praktiska betraktelse övningar. De jobbade i par och fick uppdrag att utföra i rullstolar. Men det praktiska var bara en bråkdel av uppgiften för det allt egentligen gick ut på var att observera. Observera hur dem reagerade, hur deras partner reagerade och hur omgivningen reagerade.

 

Det många blev förvånade över var att de fann sig till rätta väldigt snabbt vare sig de körde rullstolen eller åkte i den. Det jag blev förvånad över var att de kände sig utanför och väldigt uttittade. Att folk tittar och kanske undrar är inget nytt för mig och inget konstigt tycker jag. Men de beskrev att folk tystnade när de gick förbi, slutade prata med varandra när de gick passerade och ignorerade dem tills de krävde uppmärksamhet. Den bilden känner jag inte alls igen. Varför? För att jag inte blir bemött så? För att jag inte ser det? Eller för att precis som de också märkte, beroende på vilken attityd och energi man går in med får man ett visst bemötande.

 

God natt!


Kategori:

Konsert månad

Denna månaden har bestått av upplevelse efter upplevelse. Upplevelser utöver det vanliga iallafall för min del. Det började med Lykke Li på Circus som var månadens lågvatten märke. Tycker ljudet i allmänhet på Circus just vid konserter är skandal. Alldeles för högt och alldeles för skalligt. Lykke med hela hennes personlighet gjorde inte saken bättre. Men de hade fantastisk god mat och öl och jag var i mycket gott sällskap vilket gjorde att jag nöjd åkte hem med Lykke i hörlurarna via Spotify där hennes låtar och texter är fantastiska.

 

Helgen efter Lykke spenderade jag i Haninge på utbildning. Mycket givande helg med nya idéer och bekräftelse på lite tankar jag haft.

 

Under veckan som kom blev det återigen ett Stockholms besök men denna gång på Globen och där såg jag Sade. Inte Erik Saade, han var väl inte i landet då? Utan Sade, den brittiska sångerskan från Nigeria. FANTASTISK!

 

I lördags var det dags för en efterlängtad Elin-date. Vi tog oss till Nationalmuseet för att se Lust och Last. Kanske inte riktigt den dunder succe jag trodde men tänkvärd och inte alltid rumsren och det behövs väl ibland för att testa gränser. Detta var en gullig väldigt rumsren bild jag hittade där. Den mest oskyldiga tror jag :-)

 

 

Däremot avslutades kvällen med en dunder hit. Jag blev bjuden på hemgjord pizza specialgjord för mig :-) Mumma-god!

Kategori:

Valborg möter ett gäng nästan 30-åringar

4 nära vänner firar en i gänget med pompa och ståt. Lite shopping, lunch och grillförberedelser gör att kvällen blir en succé.

 

En kväll med kontraster: snöfläckar på marken men sol och värme, unga och yngre, killar och tjejer, nyktra och mindre nyktra :-)

 

Det är en väldigt speciell känsla att umgås med gänget som jag lärde känna på gymnasiet. Positiv så klart! Att få se hur alla har gått sin egen väg men ändå sida vid sida på något märkligt sätt. Är det inte konstigt hur samma människor kan "stå ut" med varandra så länge? Jag tycker det är underbart fascinerande att vi efter så lång tid fortfarande är nyfikna på varandra! Att man kan utvecklas och gör sin grej och fortfarande passa varandra så himla bra. Gillar er brudar! Tack för en MYCKET trevlig helg!

 

(Ser nu att det blev alldeles för många utropstecken, lovar bättring, men behåller dem denna gång då de faktiskt är ett tecken på starka känsloyttranden.)