Det är för kallt!

 

Det är för kallt. Hela kroppen liksom drar ihop sig, sluter sig. Blir kall, stel och öm. Nog om det.

Jag fortsätter jobba på. Jag vet inte riktigt vad jag vill skriva om, känner bara ett behov av att uttrycka mig. Jag har de senaste dagarna känt mig väldigt irriterad och trött. Jag har sovit väldigt dåligt. Nej jag har sovit väldigt bra jag har bara haft väldigt svårt att somna. Snön har också gjort mig väldigt rastlös. Jag har varit utan bil några dagar vilket gjort mig väldigt begränsad.

Jag vet lite var irritationen kommer ifrån men samtidigt är det lite irriterande att vara så irriterad hela tiden. Jag jobbar mycket men har också mycket fritid. Funderar mycket, försöker hålla isär och fokusera. Det gör att tiden går väldigt snabbt. Det gör också att jag inte riktigt hinner känna efter vilket inte är så bra. Jag gillar allt jag gör, känner inte att jag slösar med min tid men jag hinner inte med allt jag vill hinna med.

Jag är frustrerad och så himla nöjd på en och samma gång. Jag rastlös och så himla hemmakär just för tillfället. Jag vill göra nytta och samtidigt gör jag så mycket.

Jag är mjuk och flexibel och obekväm och stel som ett kylskåp.

Jag fortsätter att tiga samtidigt som jag skriker ut mina tankar och känslor. På mitt sätt. På mitt sätt.

1 Anonym:

skriven

Tack!
En dubbelhet som är lätt att känna igen sig i.

Svar: :)
Johanna

3 Anonym:

skriven

Kära vän! Skriv.

Svar: :)
Johanna

2 Anonym

skriven

/Ola

4 Britt

skriven

Johanna, jag vill också göra mer, mycket mer. Men känner att jag inte kommer längre. Assistenterna finns där och bilen finns för mej, men ändå "sitter jag fast". Det kommer över mej ibland, det faktum att jag lämnat bra idéer och tankar pga andras "misstankar", missundsamhet o "du kan väl inte".
Kanske är jag inte nog envis, framfusig? Men jag orkar inte. Sen blir jag irriterad o förbannad på mej själv för att jag är så mesig o feg.