Vad är det som växer?

Jag bär din smärta. Jag bär din sorg.

Jag bär dina djupaste tunga tankar.

Jag bär din oro. Jag bär din ångest.

Jag bär dina djupaste sår.

Jag bär din smärta. Jag bär din sorg.

 

Om jag bara kunde. Om jag bara kunde skulle jag bära dem alla åt dig. Jag skulle med stark rygg och lätt sinne bära allt för att avlasta. För att slippa se dig ha ont. Det skulle inte ens vara tungt, det skulle bara vara. Och sen när du har fått vila lite. Återhämtat dig, skulle jag sakta och försiktigt lägga över dem igen. En efter en för dig att hantera. För dig att bearbeta. För att uppleva och dela. Men just nu... Låt mig bära lite.

 

Jag kommer en dag behöva hjälp med bärandet. Jag kommer behöva bli avlastad. På ett självklart sätt bli hållen ovanför vattenytan. Lyssnad på och omfamnade. Så låt mig bära.