Vad är det som växer?

Sitter framför datorn och funderar. Fortsätter kolla serier. Fortsätter skjuta upp saker men har egentligen inget att skjuta upp. Jag tänker tillbaka på för några veckor sedan när vi var ute med båten. Vi åkte till alla gamla ställen som vi brukade besöka som barn. Gamla prästgården där farmors föräldrar bodde, kyrkogården där farmor och farfar vilar, Bullandömarina, Strömma kanal och andra ställen. En märklig känsla att sitta i en sån liten båt. Är mer van vid färjor där jag sitter kvar i stolen. Nu fick den snällt vänta på bryggan.

Det är en ganska märklig känsla att inte sitta i stolen, oavsett om det är att sitta i soffan, en båt eller någon annanstans. Det är en slags frihetskänsla samtidigt som det är väldigt frihetsberövande. Jag kan inte ta mig någonstans, jag kan inte röra mig som jag normalt kan men samtidigt är det en omväxlande upplevelse att se världen från en annan sida.