I helgen var jag med några tjejer och såg/lyssnade på La Bohemé på Kungliga Operan. Det låter så mycket flottare att säga Kungliga Operan istället för bara Operan. Nå väl. Det är något mäktigt när musiken går rakt in i hjärtat. Toner, musik och känslor som helt utan filter bara strömmar rakt in. Det finns ingen tid att tänka, tolka eller resonera - det bara är. Dessutom var operan på italienska vilket gör att jag slappnar av mer. Jag hör aldrig vad de sjunger på operor på svenska så med ett annat språk och en textremsa ovanför scenen när det behövs förstärks upplevelsen ännu mer. Jag vill snart tillbaka!