Vad är det som växer?

Nu känns det som att jag har varit på väg hem i tre dygn. Eller rättare sagt jag har nog egentligen inte känt det men de sex andra personerna som jag reser med har känt så och det smittar av sig. Snacka om grupptryck :-)
I Morro Bay åt vi sista middag med stora gänget. Gjorde sista utflykten tillsammans. Och det fortsatte i den stilen. Sista gången vi handlade på mataffären, sista gången sista gången i San Fransisco osv osv. Ja ni hör vad jag har levt med sista dygnen. Ha ha. Tur att alla "sista" var i Kalifornien annars hade jag nog blivit lite irriterad.

Efter en gemensam frukost på hotellrummet med lillebror och Shannon gav vi oss av norrut. Utan honom :-( Mot San Fransisco och flyget hemåt. Vi såg till att ha en hel dag där eftersom vårt flyg gick 06.00. Så vi kom upp måndag kväll, spenderade tisdagen åt den sista shoppingen och packningen. Tisdag morgon/natt blev vi hämtade av killen vi hyrde bilen av och körda till flygplatsen. Väl där sov vi en timme, checkade in och satte oss på planet mot Chicago. Där strosade vi omkring - INTE! Då var kl 10 för oss men 12 där och 17 på kvällen i Sverige. Det gjorde att vi kunde åka kl 6 på tisdag morgon, landa kl 8 på Arlanda på onsdag morgon men "bara" varit i luften i 13 timmar.

Efter 4 timmar på Chicagos flygplats och knappt 9 timmars flyg landade vi i Sverige!

Vi landade i ett 0 gradigt land med aningen till sol. Körde hem, tvättade, packade upp och försöker att inte sova förrän ikväll.

Vi har som resesällskap döpt oss till Karavanen och nu är Karavanen upplöst för denna gång. Några i Västerås, Någon i Stockholm och ett par i Santa Maria. Tack Karavanen för en underbar resa och för att vi fortfarande tycker om varandra! ;-) Tills nästa gång! Nu ska jag börja läsa alla böcker jag köpte "over there".