Vad är det som växer?

Dagen började med ett möte. Ett givande och trevligt möte, dock ett jobbmöte. Efter det återvände jag hem för att svara på mail, skriva ut lite brev som var tvunget att skickas med snigelpost. Sen blev det lunch på balkongen och en tupplur i solen. Det kändes verkligen som en sommardag. Efter en underbar stund i solen var det snällt att återvända till datorn för ytterligare några timmars arbete. Sen tog vi en tur ut till en stuga här i närheten, grillade, drack skumpa och njöt av sommarvädret. 

 

Det var en mycket trevlig kväll som spenderas i flightmood. Det betyder att jag var helt bortkopplad från sms, mail, samtal och push notiser. Det var så härligt och avslappnande. Fick tanka massa energi i sällskap med trevliga människor, god mat, efterrätt och en lugn och skön omgivning.

 

När telefonen sattes igång på vägen hem ploppar verkligheten upp. Som ett lok i full fart störtar verkligheten in i den avslappnade, mjuka stämningen som infunnit sig i kroppen. Hjärnan börjar jobba på högvarv, letar efter lösningar och vrider och vänder på varje tanke som dyker upp. En assistent har sjukanmält sig inför sitt pass imorgonbitti. Det är som många som lever med assistans beskriver det - en mikrostund av panik. Pulsen går upp och jag vill bara stoppa huvudet i sanden. Sen kickar överlevnadsinstikten in, den kreativa, starka och positiva instinkten. Jag ser lösningar och möjligheter. Ser allt som fungerar så klockrent och okomplicerat. Alla självklarheter och starka individer i min närhet. Min styrka, min tro på att allt löser sig eller rättare sagt min tro på att jag löser det. Jag gillar den påminnelsen! Jag gillar det mycket!