Samlar kraft

Jag har tömt den tredje tvättmaskinen, bytt kattsanden, plockat ur diskmaskinen, plockat undan veckans posthög, betat av förra veckan to-do list, omprioriterat, kollat kalendern och sitter nu med en kopp te och en skål med godis och känner mig tömd.
 
Är det söndagsbluesen som slår till? Stressnivånen stiger och det börjar klia i fingrarna men var ska jag börja. Det känns som jag städat ut förra veckan för att finna plats och kraft för den nya. Jag som älskar måndagar. Första dagen på nya veckan. Hela veckan att se fram emot, nya äventyr och bekantskaper men jag får samtidigt upp bilden i huvudet som jag fick beskrivet för många många år sedan. En människa ska var här och nu och så fort man springer lite för fort hinner inte själen med. Det blir till slut så att man ser sig själv springa omkring. Kroppen stannar tids nog upp (förhoppningsvis) och börjar titta sig omkring. Lite vilsen, lite villrådig och osäker - tills själen hinner ifatt. Då är man ett med sig själv igen. Då är man i balans och harmoni. Det var så han beskrev oss västerlänningar. Vi springer ifrån våran själ hela tiden. Inte konstigt att vi ständigt söker, mår dåligt eller känner oss stressade. För övrigt ett ord han inte begrep sig på - gick inte att förklara. Antingen är man här eller så är man inte.
 
Jag plockar upp boken jag fick på posten för några veckor sen, läser och njuter.
 
Trevlig söndag! :)
1 Gunilla :

skriven

Du vet väl den gamla historien om indianerna som flög första gången? När de kom fram satte de sig på en bänk och försjönk i tankar, när ngn efter ett tag frågade vad de gjorde sa de " vi väntar på att våra själar ska hinna fram också" .... Fri återgivning

Kloka tankar hur de en uttrycks man kan inte springa ifrån sig själv. Julen är mycket det för mig inte alls en stress utan chansen att stanna upp och ta det lugnt

Kram