Vad är det som växer?

Dags att formulera sig igen. Jag har jobbat lite väl intensivt ett tag men framförallt har jag haft massa nya assistenter som suger musten ur mig. Inte för att det är något fel eller dåligt med dem utan för att jag inte gillar nya assistenter. Jag tröttnar snabbt på att förklara allt i minsta detalj, att det inte sker på mitt sätt eller mina villkor till 100%. Att bli pepprad av frågor och påståenden (riktigt så är det inte men det är min upplevelse). Jag blir matt av att tänka på hur jag gör mitt te, fundera över vilken gaffel jag ska äta med och behöva påminna om att maten ska ligga på en tallrik. Dessutom ska anställningsavtal skrivas, uppföljas, skrivas om och det är bara ett av alla papper som ska ordnas med. 

 

Samtidigt har jag ett liv att leva, fyllt av aktiviter :)

 

Fy va jag gnäller! Jag har faktiskt valt detta förhållningssätt till assistenterna. Valt vilka jag anställer och valt att vara egen företagare. Det är fantastiskt med alla dessa människor där ute som vill jobba som assistenter. Och då tänker jag inte på alla som måste söka för att få stämpla utan på alla dessa människor som medvetet och eftertänksamt skickar in sin ansökan till just mig. Jag har bara inte riktigt vant mig vid att lägga så mycket tid och energi på att lära känna personerna som jag inte skulle kommit i kontakt med utan min diagnos. Jag har också alldeles för fantastiska assistenter för att en ny ska kunna matcha någon av dem vilket gör mig ännu mer skeptisk mot dem.

 

Nu ser jag fram emot en helg av energitankning och god hotellfrukost.