Den skrattande Begonian

Pantade lite burkar idag. Hela 30:- stod det på pantkvittot. Vad gör jag nu? Jag behöver inte handla något. Kan jag smidigt få ut pengarna... Nej det är alldeles för lång kö. Och i självscanningsapparaterna får man ingen växel. Men så kommer jag på den briljanta idén att köpa en blomma. En fin super gul vårblomma. 

Tar blomman och klickar på Starta på självscanningen. Registrera ditt Ica kort. Det dras och texten Betala kommer upp. Jag försöker febrilt scanna in blomman men helt utan framgång. Jag provar att gå vidare och drar Visa kortet. Avsluta köp kommer då upp på skärmen och jag börjar bli förvirrad. AVBRYT. Klick. Tillkalla personal. 

Meh! Jag handlar ju alltid på självscanning och på massa olika butiker som alla har olika system. Så svårt kan det inte vara. Jag byter skärm :). Trycker på Starta. Hör en röst bakom mig som säger Du måste registrera Ica kortet. Det registrera och frågar Sen då? Nu har en annan butikspersonal letat sig fram till första skärmen där det fortfarande står med röda bokstäver Tillkalla personal. Han låser upp skärmen och vänder sig till mig. Klicka på betala. Ok. Knappen Kupong dyker upp. 

Lite för nöjd frågar jag ska jag scanna in pantkvittot här? Nej, det tar vi sen får jag till svar. Ok. Ok. Bekräfta. Kod. Ok. Kvitto. Men... Men! Mitt pantkvitto då? Det tar jag här borta säger den nöjda mannen, vänder sig om och plockar ut 30:- ur kassan och ger mig i handen. Men... men... det var ju de pengarna som skulle betala min blomma. Jag ville ju inte ha en blomma. Det var bara för att enkelt och smidigt lösa in pantkvittot. 

Jag känner mig ännu mer förvirrad. Nu måste jag ju släpa hem den här blomman också. Och jag som har massa ärenden att fixa innan. Hur tänkte jag? När blev en blomma ett smart köp? En chokladbit eller fem äpplen hade varit lättare att bära på. Jag skulle ju börja med att panta för att inte behöva släpa runt på en påse pantburkar på stan. De har nu blivit utbytta till en blompåse. Det visade sig dessutom under denna omtumlande upplevelse att streckkoden på blomman inte ens fungerade utan han var tvungen att knappa in den långa sifferkoden. Tacka vet jag tekniken!

Lite förvirrad och med en känsla av att jag blivit lurad på pengar lämnar jag butiken och ringer en vän. 



#1 - - Anonym:

Hmm nått att tänka på för den som försöker vara proffesionell./Kerstin

Svar: Man kommer långt bara på att försöka! Och jag förstår att alla oavsett position vill känna sig duktiga. Men jag tycker det borde räcka med att jag blir nöjd för att de ska känna att de gör ett fantastiskt jobb. Som den privata marknaden typ. Någon slags nöjd-kund filosofi.
Johanna