Jag går i ide


 
 
Med solen i ryggen tar jag mig an den mörka och nalkande stormen.
 
Det kommer varken bli lätt eller roligt. Det är som att förlora sin frihet, sitt sinne och lust. Mörkret kryper sakta inpå, kroppen skakar, fryser, jobbar. Jag får ont och blir mör i både kropp och själ. Solen tinar mig inte längre, bränner inte längre bort alla besvär. 
 
Jag försöker andas och njuta av den värme jag fortfarande får. Försöker ta åt mig av det glädjande detaljerna och mötena jag har men jag fryser. Jag fryser. Jag FRYSER! Och med kölden kommer en starkare orkeslöshet, hopplöshet och värk. Så jag har beslutat att gå i ide. Väck mig när det är sol och över 10 grader varmt! Vi ses...
 
 
 
 
#1 - - Gunilla:

Känner precis detsamma men jag hittade smultron igår och då får idet vänta lite:) Det blir värre år för år med mörkret och kylan. Trevligt att träffas igen i höst (neuroförbundets styrelse)

Svar: Det förstår jag. Smultron - det är galna tider... Svamp, fallna löv och smultron :o). Ska bli kul att ses igen!
Johanna

#2 - - Margareta Hallner :

Om fem månader kommer våren!

Svar: Hurra för det! Inte en dag för tidigt...
Johanna

#3 - - Anonym:

Mera brasor? Duntäcken? Ylleunderställ? Tigerbalsam? Konjak? Mössa! Fingervantar utan fingertoppar?
Hur ska vi värma dig älskling

Kerstin
Kommer på besök i idet.