Vad är det som växer?

Det känns lite som att jag tittar på mitt liv som från en balkong.
Jag står i fönstret och tittar ut. Det går förbi folk utanför. Vissa snabbare än andra. Vissa har handlat, några cyklar och några har en barnhand i sin.

Vindarna får trädverken att lugnt svaja men hos mig är det tyst och stilla. Solen skiner och kastar lekfulla skuggor, inne hos mig står skuggorna stilla.

Men så tar jag ett steg in i rummet och det får liv. Det fylls av alla ljud utifrån, dofter väller in med den ljumma brisen och solen har nu flyttat sig så dess långa armar sprider sitt varma ljus i rummet.

Plötsligt tittar jag inte ut längre. Jag tittar inåt. Sätter mig i fåtöljen och njuter av de två världar som blivit en.