Dan före dopparedagen

Borde väl skriva om julstress och jobbiga familjerelationer. Är det inte sådant som brukar förekomma vid den här tiden? Jag överlåter det till andra helt enkelt. Jag har hittat så mycket annat att stressa upp mig över, har andra relationer som är jobbiga. Just nu kanske mest relationen till mig själv. Har stressat över livet och saker som jag faktiskt inte styr över. Onödigt kanske det låter och det är det jag också kommit fram till. Mycket onödigt. Så jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte känner någon julstress. Familjen reser bort över julen så det är jag, mormor och moster som rockar på julafton. Som tur är kommer kusinen som gillar att spela Wii nästan lika mycket som jag så om det blir för mycket kackel kan vi alltid dra oss undan till det.

Igår fick jag en liten paus från min själv när jag och en vän såg Undermän här i Västerås. Nog för att män kan vara vackra men detta var exceptionellt vackert. Tre män i skogshuggarskjortor som joggade, trixade med kettlebals och kastade runt varandra. Otroligt! Jag är inte ironisk även om det kanske verkar så. När jag kom hem tömde jag brevlådan och hade ett, till min förvåning, ett paket. Från en omtänksam själ, tack snälla! Blev mycket glad.
Under dagarna som gått har jag hunnit göra laxpaté till julafton, fikat med en underbar vän och bakat saffransmuffins med mascarpone frosting. De tog slut innan jag hann ta bild på dem men ska göra ett nytt försök i morgon och då ska jag nog hinna ta en bild. Idag blir det ostkaka och inkokt lax.

Med risk för att låta tjatig så har jag återigen påmints av vilka fantastiska vänner jag har. Har också kommit till insikt över hur viktiga dem faktiskt är för mig. Det är inget nytt att en vän är viktig och kan betyda mycket men ibland slår det till i hjärtat hur beroende jag kan vara av en person. Det är otroligt mäktigt och lite läskigt på samma gång. Jag bara hoppas att jag kickar någon i hjärtat tillbaka!

Puss på er!